Nu finns min bok!

Nu kan ni beställa boken på förlagets hemsida och adlibris. Nu finns den!!!!!!

Barnmorskedrömmen del 1

Allting börjar med en dröm, en tanke. Och min tanke började någonstans runt årsskiftet 2005/2006. Hemkommen från fyra månaders spanskaplugg i Barcelona osäker på vilka val som vore rätt för framtiden. Min moster frågade ”ska du inte bli sjuksköterska?” ”Det ska jag verkligen inte bli” svarade jag. Men sen landade den tanken, mognade och en ny tanke slog mig ”om jag ska läsa till sjuksköterska, så är det för att jag ska bli barnmorska.” Och en lång och lärorik vandring påbörjades. Efter sjuksköterskeexamen måste man jobba heltid ett år innan man får söka till barnmorska. Surt då. Idag inser jag det vettiga med det. Jag jobbade femton månader och när jag och Maria åkte till Moskva för att påbörja vår fyra månader långa resa så var planen solklar. När vi kom hem hoppades vi att vi skulle läsa till barnmorska. I samma stad. 

En kväll när vi satt i Mongoliet hade ansökningstiden precis börjat. Vi gick in på internet och fyllde i ansökningen, satte städerna i samma ordning och hoppades att det skulle öka våra chanser om att komma in i samma stad. Om vi ens kom in.

I december var vi i Thailand hade en flera timmar lång bussresa framför oss, medvetna om att när vi kommer fram till nästa ort, då finns antagningsbeskedet på internet, Vi slängde ifrån oss väskorna och sprang till datorn som fanns på hotellet. Jag loggade in först. Scrollade ner och såg reservnummer som inte kändes alltför orimliga, och plötsligt står det antagen. Mälardalens högskola. What? Var ligger det? Jaha, Västerås, typ nära Stockholm alltså. Det var ungefär det jag visste. Maria loggade in scrollade ner och även hon var antagen. I Kalmar. Vi hoppade, skrattade, grät. Lyckan var så där obeskrivligt stor och det vi tyckte var allra bäst var att vi var reserv 12 och 13 i Linköping. Klart vår dröm om  att läsa i samma stad skulle bli verklighet. Vi firade med middag och drinkar på stranden och fortsatte diskutera boken som blivit vår bibel den senaste veckan ”Att föda” som vi hittat i en bokhandel i Bangkok. De andra i resesällskapet tyckte inte smärtlindring, värkarbete och utdrivningsskedet var kul att prata om, men jag och Maria, vi läste boken, reflekterade och såg fram emot 2011 som skulle innebära första steget på resan mot att bli barnmorska.

Till antagningsbesked 2 hade vi kommit hem till Sverige. Från klockan åtta på morgonen satt jag och uppdaterade sidan. Besvikelsen sköljde över mig när jag såg att jag var reserv 9, vilket innebar att Maria var reserv 8 i Linköping. Hur var det möjligt? Med sorg i hjärtat pratade vi med varandra och sa att det blir bra ändå. Vi får ringa varandra mycket. För även om vi visste att det fanns en chans att vi skulle komma in tillsammans efter uppropet så ville vi få ordning på våra liv. I Västerås hade de bostadsgaranti och det var sista dagen för mig att tacka ja. Såklart tackade jag ja, och gav upp hoppet på Linköping.

Jag jobbade några pass på den avdelningen där jag sagt att jag inte skulle komma tillbaka till mer. Sa upp min lägenhet i Göteborg och packade ihop alla mina saker. I slutet av januari gick tåget upp till Örebro där jag skulle bo hos min kompis Frida första veckan tills jag fått min lägenhet. Linköping och Lund ringde och sa att jag var antagen hos dem om jag ville. Jag tackade nej. 

Nu började resan mot barnmorska. I Västerås.

..

Inte skrivit på länge, inte orkat, inte hunnit. Har fått ihop mina 100 passningar nu också så nu är jag ”siffermässigt” klar med förlossningspraktiken. Har två veckor kvar där, men får se om det blir så. Kanske är det dags att varva ner lite (ja, jag har ju en tenta och ett patientfall kvar också) och en examensceremoni som ska fixas det sista med, broscher och trattar som skall komma. Så jag skulle ju inte gå sysslolös precis. Men vi får se om det blir så. Kan nog vara en bra idé. Hjärtat är inte hundra och något annat är heller inte helt hundra.. Fick någon variant av frånvaroattack på praktiken i måndags (EP?), hög puls, högt blodtryck. Obehagligt. En annan obehaglig sak är yrseln som kommer emellanåt både i liggande och sittande och stående. Känslan av att huvudet blir dubbelt så stort och ett tryck ökar i huvudet. Känslan av att gå på skumgummi. Andfåddheten när jag borstar tänderna och när jag äter. Stress kanske? Hjärtat kanske? Ska utredas mer när jag flyttar till göteborg, men pallrade mig iaf iväg till doktorn idag som såg lite förändringar på viloEKG:t men inget han tyckte var alarmerande. Så lite vila kanske skulle vara bra…

Det finns även fina saker de här dagarna, som fika med min d-uppsatspartner på Kajen idag, samtal med fina vänner, en syster som kommit hem och fina människor på förlossningspraktiken. Jag besitter ju en separationsångest-gen och börjar tycka att det är tråkigt att flytta ifrån västerås och de barnmorskor, undersköterskor och läkare som jag träffat här. Trots att jag i stort sett hela hösten hade hemlängtan Allan.. Tänk vad saker kan ändra sig. Inte för att jag inte tok-längtar efter götet och mina vänner, men ändå känns det lite märkligt.

Lördagskvällen

Varför beställa in en drink när man kan få en hel kanna

Mot västkusten :)

Idag åker jag till Göteborg (för sista gången innan flytten). En lördag som innebär tittande på göteborgsvarvet, middag på restaurang på kvällen med vänner och sen utgång. På söndag ska jag träffa mina föräldrar lite grann innan jag ska åka tåg för sista gången till Västerås. Märkligt att tiden här snart är slut. En dag jag längtat efter hur länge som helst, men nu mest känns märklig.

Men inget snack om saken, det ska bli superskönt att komma till västkusten, till Göteborg, Klädesholmen, vännerna.

Förlossning nummer 50

Den magiska siffran är nådd. Siffran alla barnmorskestudenter i Sverige strävar efter. Förlossning nummer 50. Det antalet som gör att du får ut din examen.

Hurra hurra hurra för mig!

Sillens dag på Klädesholmen

Ni kommer väl i år? Där signerar jag min bok och håller ett föredrag och skrivandet och boken. Den 6 juni klockan 11-15 på Klädesholmen.

Bortom det blå

Tog beslutet

att stanna hemma från praktiken idag. Det är nog inte många mammor som skulle vilja ha en förkyld barnmorskestudent i närheten av deras nyfödda bebis. Jag kan ju tycka att nu när jag ändå ska spendera dagen hemma så skulle det ju inte vara mer än rätt att kunna utnyttja tiden på ett bra sätt. Kanske skriva lite på boken. Men se, det tror jag inte kommer bli något med, för huvudet känns så tungt att jag tror det ska ramla av och inga klara tankar känns möjliga. Åh, hoppas verkligen jag känner mig bättre i eftermiddag så kan den kanske bli en rad eller två iallafall.

Hoppas er vecka startat bättre!

Sticker ut hakan och kallar mig författare

På facebook. I livet. Jag vet att man inte får vara medlem i författarförbundet förrän man gett ut två böcker. Men vad är jag om jag inte är författare? Jag har författat min bok. På Bokias hemsida står det ”Författare: Mikaela Holm”

Så från och med idag så kallar jag mig författare. Lite i smyg iallafall