Vetgirig

En av de bästa sakerna jag vet är att leta upp kurser jag vill plugga. Jag söker i stort sett varje termin, men pluggar sällan något. Men i höst blir det två kurser, en kurs för mitt företagande om affärsredovisning och en för mitt jobb som barnmorska (men framförallt för min egen skull och för alla tjejer och kvinnor jag möter i mitt liv). Unga, sex och internet heter kursen. Mycket om virtuella övergrepp, ungdomar som säljer sex för att tjäna snabba pengar eller som självskadebeteende.

Det är inte speciellt länge sedan som jag hörde talas om tjejer som sålde sex här i Stenungsund. Så ni som tror att ”det händer inte här” så gör det just det. Och det är vår förbannade skyldighet att lära oss så mycket som möjligt så vi kan vara uppmärksamma och kanske rädda åtminstone ett barn. Kanske ditt barn?! Vet du vad ditt barn gör när det är vid datorn?

Egentligen skulle jag vilja forska om massa olika saker, men jag HATAR allt vad vetenskaplig metod heter. Jag fattar fortfarande inte alla statistiska begrepp. Jag har skrivit en kandidatuppsats och en magisteruppsats, det får räcka. Men det fina är att jag kan få lära mig mer och skriva om saker och ting ändå. Reportageböcker är ett alternativ. Jag har egentligen 4 idéer på lager. Vi får se hur många av dem som blir bok.

Annonser

Det kan alltid förbättras

men överlag är jag oerhört nöjd hittills med mitt nya manus. Jag hoppas att mina läsare också kommer gilla boken nästa år, men man vet ju aldrig.. Jag hoppas att jag är lite mer hårdhudad den här gången, för precis som att jag inte älskar alla böcker jag läser (som andra kanske tycker är fantastiska) kan inte alla älska mina böcker.

Är oerhört spänd på slutresultatet iallafall. Det här kommer bli bra 🙂

Det där med att skriva

utan att veta om någon någonsin kommer få läsa det man skriver.
Den tanken.

När man vet att ämnet är viktigt, men att själva skrivkonsten kanske inte håller.

Samtidigt som man tycker att stora delar är riktigt bra skrivna.

Men så finns den där lilla djävulen på axeln som påpekar att det inte räcker till. Inte duger. För vad tror jag egentligen. Varför skulle just jag och min bok få stort genomslag? I massan av nya böcker, bland alla dessa som drömmer om samma sak som jag. I världen där vi slåss mot redan etablerade författare och människor som är kända för något annat som får ett kontrakt från ett förlag bara genom att ha en idé. För visst hade det känts mer hoppfullt om man hade vetat medan man skrev att den skulle bli utgiven. Nu sitter man istället här och har lagt ner tusentals timmar på ett manus som kanske inte ens kommer bli en bok.

Men nöj dig, tänker säkert en och annan. Du har ju redan fått en bok publicerad. Ja, det har jag och visst är jag glad över det. Men den här boken, detta manuset är så annorlunda. Det är så vackert, så sorgligt, men framförallt viktigt. För dig. För mig. För så många.

Jag hoppas att alla de här timmarnas slit gör att boken kommer finnas i din bokhylla så småningom. Att den berör dig. På något sätt. Hade jag inte haft den förhoppningen hade jag slutat skriva här och nu. För så är det ju. Jag skriver för att jag vill att berättelsen ska bli läst.

Vaken 05.15

och kunde som vanligt inte somna om. Så nu sitter jag med datorn i knäet och hoppas kunna skriva lite på manuset. Dock är jag fortfarande trött och ögonen klibbar igen så det känns lite tveksamt att det kan komma något bra ur den här hjärnan just nu. Bättre de tidiga mornar (nätter) jag vaknar och ändå känner mig pigg, då kan en hel del bli gjort.

Har bläddrat igenom tidningen Skriva i hopp om att bli lite piggare, men inte ens det hjälpte riktigt. Men men, det är väl bara att sätta sig med dokumentet. Det är ju större sannolikhet att det fylls med ord om jag har det framför mig än om det är nedstängt.

 

 

 

Every-morning-you-hav-two-choice-continue...-unknown-Picture-Quotes

Drömmar

Har ni sett babel i vår? Eller åtminstone klippen där Helen Sjöholm och Benny Andersson spelar in författares texter. Vilken oerhört fantastisk uppgift att få, att skriva en text till en melodi av Benny Andersson som ska sjungas in av Helen Sjöholm. Så oerhört gärna jag skulle vilja göra något liknande!

Har ni inte sett dem, så kan ni se klippen på svtplay.